Den där skutan jag fick segla för några veckor sedan, den kan numera segla helt själv. Utan besättning. Hur går det till kan man undra? Jo, det är bara att be till vädergudarna att det ska regna lite extra mycket, så är det sjösatt. Alltså, idag var andra(!!!) gången denna veckan som det var översvämning i våran källare på jobbet. Det kom någon snubbe och sög upp vattnet i källaren men det var tok för mycket vatten kvar efter han hade åkt, så vi ringde å klagade. Eller Annette gjorde det rättare sagt. Så han fick allt komma tillbaka. Det han skyllde på var att betongväggarna läckte vatten och att han hade skrapat golvet helt rent från vatten. Vi trodde ju självklart honom, för att han var ju då ingen städerska som han själv uttrykte de, och vi hade ingen erfarenhet om detta, så vi nöjde oss med det. Senare på eftermiddagen kom en man från Lokalförvaltningen för att kolla att vattnet var borta. Det fanns ju dock fortfarande lite kvar, och vi berättade vad killen hade sagt. Bullshit fick till svar. Han var bara lat och ville därifrån. Haha. Varför jobbar man då med ett sånt jobb om man nu inte gör jobbet helt färdigt?    Resultatet är fortfarande att vi kan simma lite lätt i gången och på våran toalett. Jag hoppas inte vi blir överraskade imon av en lika stor pool som idag. Rätt tröttsamt och man blir väldigt lätt kissenödig.. Jaja. Vi ska väl vara glada att det är regnvatten som har smygit sig in, och inte ett avloppsrör som gott sönder.     Men kommer det fortsätta såhär ska jag nog starta simskola i källaren. Tror nog allt det finns ett par barn i skolan som inte kan simma. Nära och bra efter skolan. Höhö. 

Skönt att det är lillördag idag. Två arbetsdagar kvar och sen lite efterlängtad helg som vanligt. Så på fredag bär det av till husvagnen. Det ska bli himla gött att lämna stan ett par dagar. En bra bok och ett glas vin på fredag, så lär jag må gott. Varför inte liksom? Väderprognosen ser dock inte så lovande ut. Det hade inte skadat med lite sol men ja, sånt är livet. Man kan inte få allt.   Det blir nog bra ändå. Tjugofem minuter från Ullared, så kanske en shoppingrunda där hade ju inte skadat. Eller? Min plånbok är lite mer än tom för tillfället, så ingen shopping tyvärr. Jag får vänta till i sommar istället. New York har jag hört bjuder på en gigantisk shoppingglädje. Det lär vara värt väntan! Bara 65 dagar kvar!!   

Nopp. Kanske dags att planera lite mat inför helgen med mammsen. 

Tjolahopp!