Då ska vi se. För att återberätta vad som har hänt de senaste. Ja, varför inte förklara de mesta i bilder?

¤ Jag avslutade 2013 och började 2014 i Sälen tillsammans med C. Fyra dagars skidåkning, snö, kärlek och kvalitetstid. Sälen levererade, and we will be back   

¤ Få dagar efter Sälen var 3 månaders väntan över. Lanzarote, sol, bad och sand mellan tårna kallade. En vecka tillsammans med Sandra där allt var stressfritt. En fantastisk vecka för att ladda upp batterierna och känna sig levande. Veckan var fylld med solande, bad, marknad, mat, böcker, cykeltur, kamelridning och allt vad värmen kunde erbjuda. En fin vecka med en fin vän.

¤ Strax innan solsemestern klickade jag i anmälan till World Scout Jamboree i Japan nästa år. Idag kom fakturan. Även om det är 1,5 år kvar, så är känslan speciell. Jag har nog blodad tand sen Canada i somras. Detta kommer bli något utöver det vanliga. Underbart. Nu gäller det bara att jobba gärnet (så fort knäna blir bättre!) för att hela summan ska kunna betalas. Jag är pepp!

Annars har det inte hänt så mycket mer. Scoutperioden är igång på riktigt igen. Denna terminen blir det dock inte bara avdelningsledare hos Spårarna utan även sekreterare i kårstyrelsen och en av fyra i arrangemangsteamet i distriktet. Och så har vi Upptäcktsfärd Norden i Norge till sommaren. Kan nog inte få för lite av scouting känner jag.   Det kommer bli en bra vår. Ett bra 2014 om inte annat. 

Nu tänkte jag gå och lägga mig. Ta ikapp lite sömn och känna mig utvilad inför imon. Mammsen fyller 55 år på måndag så imon är det kalas på kvällen för familj och släkten här hemma. Ska bli trevligt!

Godnatt å fortsatt trevlig fredag!

Jag börjar bli riktigt usel på det här med att blogga eller skriva överhuvudtaget. En månad sen senast om jag har förstått det hela rätt. Men som jag sagt förut, det finns andra saker att fokusera på. Jag har varken haft ork eller tid till de här. Kan försöka en gång till sen lägger jag nog ner. Dock vore det väldigt synd. Så får hoppas att jag lyckas denna gången iaf. Med detta så säger jag; I'm on it again.   

Det finns mycket att skriva om sen senast, så jag tar nog ett eget inlägg till de. Kan istället berätta kortfattat min situation just nu. Jag sjukskrev mig i onsdags eftermiddag. Mina knän som jag har haft problem med sen November tycker inte riktigt om mitt jobb. Har sedan en vecka tillbaka haft sådana smärtor i knäna att varje natt gråter jag av smärta. Kan då tilläga att man blir väldigt trött av detta. Inte så värst pigg på jobbet så att säga. Till och med tisdag är jag hemma till att börja med. På måndag ska jag till sjukgymnasten. Jag har försökt simma ett par gånger. För stunden är det bra, men efteråt så är jag tillbaka till ruta ett. 

Min chef ringde idag och frågade hur det var med mig. Gulligt. Och chockande. Men det kändes bra. Hon bryr sig    Det roliga var att jag stod precis utanför mitt hus när hon ringde. Började berätta hur det var och jag kände hur tårarna brände i ögonen. Efter några sekunder ringer telefonen. Vårat samtal hade då brutits utan att jag märkt det. Så där stod jag och pratade med tomma luften med tårarna i högsta högg. Ett par meter från mig stod ett par byggarbetare och skrattade gott åt mig. Kunde inte annat än att le. Pinsamt men jag förstod dom, det såg nog rätt roligt ut.   

Men jag får försöka göra det bästa av situationen helt enkelt. I'm a fighter men även väldigt envis.