Man kan bygga upp hur många fasader man bara vill, men en dag så kommer någon att riva den. Det är svårt att hålla sig över ytan med andra ord. Och just denna veckan har toppen inte riktigt nåtts. Fåtal sovtimmar, bullrig mage och känsloöversvämningar. Ja, jag är väldigt nervös inför resan. Ja, jag har resfeber som heter duga. Men varför? Det undrar jag dock lite med. Detta kommer bli en livs resa utan dess like, och här sitter man dagar innan avresa och önskar att man hellre stannade hemma. Självklart kommer jag ta mig själv i kragen och åka iväg, men det är samma visa nu som det var när jag åkte till Kanada för två år sedan. Mycket tankar som "tänk om..". Dom är fruktansvärda. Sådär lagom jobbiga. Och flygresan ska vi inte tala om. Jag är van vid max 5 timmar flyg, men nu har vi en resa på cirka 16 timmar sammanlagt uppe i luften. Jag får bara gåshud när jag tänker på det. Jag undrar hur jag tänkte där?

Men good bless friday. Det känner jag ända från topp till tå att jag är värd. En sådan där lugn, behövlig helg med långa sovmorgonar. Att sova ikapp lite sömntimmar hade ju inte varit helt fel.   Men framförallt bocka av en eller flera "to do" punkter på listan. Några har iallafall gjorts under veckan, och det är jag väldigt tacksam för. Men nu är det nog dags att ta allvar i packningen och diverse. Så ja, denna helgen kommer bli lång, men förhoppningsvis väldigt bra. I will do my best!

Nu tänkte jag inte rabbla massa skit mer. Klockan är snart slagen tio, och jag är trött som en gnu. Fem sekunder på kudden och Lisa har somnat. Tackar! Tvn visar inget sevärdigt som vanligt, så då kan man hellre slå sig till ro i sängen med en bra bok.   

Innan jag säger godnatt tänkte jag bara passa på och tacka min kära sambo och kärlek för att han står ut under mina resfebersutbrott. Han kan allt göra en till den svagaste av kärlek genom att bara le. Men när det är som jobbigast så finns han där med den tryggaste famnen jag någonsin känt. Att jag älskar honom något innerligt är något man inte har missat. 

I onsdags så blev jag helt knäsvag efter jobb när han köpt rosor och ställt på köksbordet. Bara en sådan grej gör mig lycklig ända in i själen, och kan glömma allt som är jobbigt.   

Trevlig kväll!

Den heliga måndagen har passerat och vi välkomnar tisdag. Det sommargoa vädret som visade sig förra veckan känns nästan som ett minne blått. Tidvis visar sig solen, men vi vaknar inte längre upp till någon tropisk värme. Det är faktiskt lite synd, men kan inte få allt. Det lilla gjorde något iallafall. Och det var för en gångs skull väldigt skönt att ha en helg med strålande sol. Att den inte bara försvann för att Sveriges befolkning var ledig. Tackar solen!

I torsdags så var det cityfestivalen inne i stan. De hade fyllt hela hamntorget men olika attraktioner och matstånd för att under helgen ha olika shower med diverse artister. Vi var inte där så mycket, bara en stund i torsdag. Det var inte riktigt något speciellt, värmen var olidlig, så det var skönt att havsvindarna fläktade gött så mycket det gick. Men vi tog oss om inte annat en go' middag på stan. De hade ett thaistånd där de sålde olika wookrätter, och ingen av oss var sugen på att laga mat så det passade perfekt. Portionen var gigantisk, och Stoffe som är stor i maten åt det med ett nafs, medan jag kunde spara halva min låda för att kunna ha lunch dagen efter. Som sagt, det var väldigt gott, och värt pengarna för så mycket mat   

Efter jobb i fredags tog vi kosan upp mot mammsen och Stråvalla Camping. Även där hade den tropiska värmen slagit till. Man får vara försiktig i solen, men envis som man är så tror man inte solen tar, så igår när vi kom hem så vart kräftryggar och solseksem. You just gonna love it.. Jaja. Ska man vara fin får man lida pin. I lördags hämtade pappsen och Ann-Beth upp oss för att åka ner till Falkenberg och se årets uppsättning på Vallarnas Friluftsteater. Kanon dag vi hade tajmat, och det var tur att vi gick på den tidiga förställningen då den gav mest skugga. Den sena föreställningen fick sol hela kvällen lång. Hihi. Sen blev det middag på Björkängs vägkrog och lite presentutdelning, då jag fyller år under Japan resan. Vi fick även lite resekassa inväxlat i YEN, vilket togs emot tacksamt. På kvällen när vi kom tillbaka till campingen tog vi oss ett kvällsdopp. Tillochmed Stoffe badade. Haha. Riktigt skönt må jag säga. Uppfriskande om inte annt. Det blev ett och annat dopp under söndagen också för mig och mamma medans Stoffe var landkrabba. Jaja. Jag fick iallafall i honom en gång. Bättre än inget   

Vi styrde neråt söder runt 18 tiden på kvällen, och det kändes skönt att ha varit såpass länge med nära och kära. Vi hade inga tider att passa så det var bara att koppla av under dagen. Det var lite hjärtekrossande att säga hejdå på ett tag med tanke på Japanresan. Nu syns vi inte förän i augusti, och det brukar ju gå ett tag mellan våra träffar, men när vi ska åka bort så långt, så kändes det värre. Men men. Tur det bara är ett telefonsamtal iväg just nu. 

Strax ska jag bege mig till jobb. Gårdags kvällen spenderade jag med att sy fast diverse märken på våra scoutskjortor, så man känner att man kommer någonstans på "to-do"-listan. Kontingentsmärket är påsytt och det är synd att det är så litet på armen, men det funkar nog. Rosa och stiligt. 
Ikväll blir nog lite musik i Grytan vid Kärnan. Kul-i-juli börjar nämnligen och idag kommer Sonja Aldén. Nästa tisdag kommer Hasse Andersson. Perfekt avrundning innan avresa! Vi får hoppas det är gratis, för det är lite dåligt informerat med sådant tråkigt nog. Jaja. 

Ha en trevlig dag! Nu är det dags för jobb!

Att avsluta juni månad kändes helt okej. Gårdagen hade vi besök utav mamma och hennes vännina Eva som tagit in på vandrarhem här i stan, och utforskade lite på egen hand medans jag var på jobb. Senare på eftermiddagen bjöd vi på middag här hemma, och så tog vi en tur till strandpromenaden för en glass. Solen visade sin bästa sida, vilket gjorde kvällen fantastisk. Dock blev kvällen inte alltför lång då det var dags för jobb idag igen. Men det lilla gör något stort och en trevlig kväll med gott sällskap blev det om inte annat. 

Idag var det som sagt jobb, men kroppen sa ifrån strax innan lunch, och envis som jag är, och pushandet ifrån Tina och Jessica, så fick jag allt vända hemåt. Tråkigt nog fick det bli så idag. Slumrade till i soffan ett par gånger under eftermiddagen, såg ett par filmer och eftersom solen lyste så fick det iallafall bli en promenad utåt. Svetten rann inomhus, och stel i kroppen så var det uppiggande med promenad. Nere vid strandpromenaden var det fullt med människor som badade och solade. Inte alls avundsjuk kan jag ju inte påstå.. Men jag har ju min semester inte långt ifrån, så de får allt njut bäst de vill. Japan slår nog allt med hästlängder just nu.   Vi kunde heller inte motstå glasståndet, så det fick allt bli en glass också. Det har jag hört att man får äta i massor när man är sjuk. Hihi. 

Fantastiskt fin bukett som vi fick utav goa Eva igår. Solrosor som allt är min favoritblomma. Hon kan hon! Glädjande att de hinner blomma ut innan vi åker iväg, så jag kan njuta fullt ut av dom.   

Och med ny månad så går vi in i slutskedet inför avresa. Jag kan inte riktigt förstå att snart två års förberedelser redan är här. Juli går rätt in med bravur och en trave olika känslor. Ångest, glädje, äventyr, utmanande, lycka, fokus och hjärngympa. Jag kan inte påstå att mitt huvud inte har något att tänka på den kommande tiden. Om 18 dagar är det avresa ifrån Kastrup, och innan dess så finns det ett och annat att göra. Det mesta är ju faktiskt fixat, men "tänk om.." fokuseringen slår över så blir det allt wild and crazy.

Då vi är cirka tvåtusen svenska scouter som ska flyga till Japan i stort sett samtidigt under en 6 dagars period så krävs det att man är ute i god tid. Framförallt när det gäller växling av pengar. Japan är ett sådant land som håller sig till ett kontantsamhälle. Det är ju delvis bra, men lite osäkert hur man ska förvara allt under utflykter och under lägret. Men det kommer vi nog kunna lösa på plats. Jag hoppas att det finns värdeskåp på hotellrummen, så kan vi låsa in det mesta där när vi är ute och gör stan.   

Så vad kommer nu hända egentligen? Dagarna kommer att springa fram, och jag känner mig lite tryggare när det mesta som ska göras är nerskrivet, så att allt är iordningställt innan vi reser. Som sagt, endast 18 dagar kvar, 2,5 vecka. Det är bara runt hörnet och nervositeten, fjärilarna i magen börjar sakta men säkert att bildas. Jisses vilket äventyr härnäst!

Nu tänkte jag bli lite bättre på att uppdatera för att visa er in i äventyrets början och förberedelser. Det händer något nästan varja dag kan jag medge. Men det är kul, och det är förväntansfullt!

Under resans gång kommer bloggen vara aktiv så mycket det bara går. Dels för att kunna skriva av sig lite, men även för att kunna visa en massa bilder, vilket i sin tur är väldigt trevlig det också, men dokumentation är roligt det med. Mest för min egen del sen när man kommer hem och vill läsa om allt man har varit med om.   Som Kanada resan tillexempel. Än idag kan jag bläddra bak för att drömma mig bort till landet med sirap, skogar, vatten och björnar. Japan blir ett land med ris, berg, japaner och sushi. Haha. Ja, ni ser. Det kommer bli fantastiskt. 

Ja, men.. Då kör vi. Let the journey begin!