Att avsluta juni månad kändes helt okej. Gårdagen hade vi besök utav mamma och hennes vännina Eva som tagit in på vandrarhem här i stan, och utforskade lite på egen hand medans jag var på jobb. Senare på eftermiddagen bjöd vi på middag här hemma, och så tog vi en tur till strandpromenaden för en glass. Solen visade sin bästa sida, vilket gjorde kvällen fantastisk. Dock blev kvällen inte alltför lång då det var dags för jobb idag igen. Men det lilla gör något stort och en trevlig kväll med gott sällskap blev det om inte annat. 

Idag var det som sagt jobb, men kroppen sa ifrån strax innan lunch, och envis som jag är, och pushandet ifrån Tina och Jessica, så fick jag allt vända hemåt. Tråkigt nog fick det bli så idag. Slumrade till i soffan ett par gånger under eftermiddagen, såg ett par filmer och eftersom solen lyste så fick det iallafall bli en promenad utåt. Svetten rann inomhus, och stel i kroppen så var det uppiggande med promenad. Nere vid strandpromenaden var det fullt med människor som badade och solade. Inte alls avundsjuk kan jag ju inte påstå.. Men jag har ju min semester inte långt ifrån, så de får allt njut bäst de vill. Japan slår nog allt med hästlängder just nu.   Vi kunde heller inte motstå glasståndet, så det fick allt bli en glass också. Det har jag hört att man får äta i massor när man är sjuk. Hihi. 

Fantastiskt fin bukett som vi fick utav goa Eva igår. Solrosor som allt är min favoritblomma. Hon kan hon! Glädjande att de hinner blomma ut innan vi åker iväg, så jag kan njuta fullt ut av dom.   

Och med ny månad så går vi in i slutskedet inför avresa. Jag kan inte riktigt förstå att snart två års förberedelser redan är här. Juli går rätt in med bravur och en trave olika känslor. Ångest, glädje, äventyr, utmanande, lycka, fokus och hjärngympa. Jag kan inte påstå att mitt huvud inte har något att tänka på den kommande tiden. Om 18 dagar är det avresa ifrån Kastrup, och innan dess så finns det ett och annat att göra. Det mesta är ju faktiskt fixat, men "tänk om.." fokuseringen slår över så blir det allt wild and crazy.

Då vi är cirka tvåtusen svenska scouter som ska flyga till Japan i stort sett samtidigt under en 6 dagars period så krävs det att man är ute i god tid. Framförallt när det gäller växling av pengar. Japan är ett sådant land som håller sig till ett kontantsamhälle. Det är ju delvis bra, men lite osäkert hur man ska förvara allt under utflykter och under lägret. Men det kommer vi nog kunna lösa på plats. Jag hoppas att det finns värdeskåp på hotellrummen, så kan vi låsa in det mesta där när vi är ute och gör stan.   

Så vad kommer nu hända egentligen? Dagarna kommer att springa fram, och jag känner mig lite tryggare när det mesta som ska göras är nerskrivet, så att allt är iordningställt innan vi reser. Som sagt, endast 18 dagar kvar, 2,5 vecka. Det är bara runt hörnet och nervositeten, fjärilarna i magen börjar sakta men säkert att bildas. Jisses vilket äventyr härnäst!

Nu tänkte jag bli lite bättre på att uppdatera för att visa er in i äventyrets början och förberedelser. Det händer något nästan varja dag kan jag medge. Men det är kul, och det är förväntansfullt!

Under resans gång kommer bloggen vara aktiv så mycket det bara går. Dels för att kunna skriva av sig lite, men även för att kunna visa en massa bilder, vilket i sin tur är väldigt trevlig det också, men dokumentation är roligt det med. Mest för min egen del sen när man kommer hem och vill läsa om allt man har varit med om.   Som Kanada resan tillexempel. Än idag kan jag bläddra bak för att drömma mig bort till landet med sirap, skogar, vatten och björnar. Japan blir ett land med ris, berg, japaner och sushi. Haha. Ja, ni ser. Det kommer bli fantastiskt. 

Ja, men.. Då kör vi. Let the journey begin!