Jag tänkte att det var dags. Så nu var det gjort. En blogg. Men varför egentligen? Jag kan ju inte säga att jag är världens storskrivare. Men det hade vart kul att skriva av sig lite av sina tokigheter som händer. Och hur det är att vara bambabrud. Som sagt, man kan inte vara bambatant om man är under 30år. Det har jag och förskolebarnen kommit fram till. Jag gillar skarpt deras resonemang! 

Ja, men välkommen att följa mitt tokiga liv. Den ena dagen är värre än den andre. Fast äsch, så farligt är det faktiskt inte.   

Tisdagen börjar iaf lida mot sitt slut. Imon är det äntligen lillördag. Det firar vi självklart med ett scoutmöte. Suprise! Spårarmöte i Tollered står på agendan. Tills dess hoppas jag regnet och blåsten försvinner. Känns lite opeppt. Menmen. Alla har vi kläder efter väder.    

Kortfattat och en början. Ha en fortsatt fin tisdagskväll! 

Peace