Jag har inte glömt bort. Jag har bara inte orkat. Det finns så mycket jag vill skriva, skrika eller bara berätta men jag har inte haft kraft. Hösten har kommit som en käftsmäll och det känns i både kropp och knopp. Men jag är glad att träningen ligger i såpass bra som den gör. Det är nog bland annat det som gör mig ofta på topp. PT:n ger och tar, jag känner att det är påväg mot rätt håll vilket ger faktiska resultat. Fick ett kostprogram att följa i en månad, dock har jag redan tröttnat på det men det är bara att köra hårt. Och summan av kardemumman redan efter en vecka gav mer resultat än vad jag hade kunnat hoppas på. Jag är inte så kontrollerad över vad vågen säger. Träningen är till för att ha roligt, ladda energin och vara mer motiverad både i träning och vardag. Men nu visade vågen minus tecken, och fortsätter jag såhär så när jag målet bara inom några veckor. Det mina vänner, det känns fantastiskt. Sen gäller det att lägga samma ribba och fortsätta. Jag ska vill bara bli starkare, men framförallt mer motiverad. Och det ser ut att vara på god väg!   

I skolan har jag haft mina svackor. Vi närmar oss tentaveckor och jag hoppas mer eller mindre att jag ska klara det psykiskt. Det är inte svårt egentligen, det är bara lite mycket på samma gång. Pressen att bli godkänd, pressen att förstå och samtidigt hålla humöret på topp. Som jag har skrivit innan om våran kära miljölärare, så får jag nästan kalla kårar av bara tanken av henne. Vi har fyra lektioner kvar med i den kursen varav en av dom är tentadag. Jag fasar för de sista lektionerna att vara i hennes närhet. Hon sprider sådan negativitet så man nästan mår illa. MEN, jag har gett banke mig i att jag ska klara det här. Att hennes närhet förstör mig ska inte förstöra mina studier. Jag är nog bara nervös. För ingenting. Innerst inne vet jag att fram, det kommer jag. För det är framåt jag ska!

Och det som gjorde motivationen starkare var att idag kirrade jag en praktikplats!!!!!!! Jag kan inte riktigt förklara lättnaden och den press som satt i mina kugghjul. Men det gick bra. Under våran LIA period som denna gången innehåller 10 veckor så kommer jag vara på DHL Freight på Ättekulla. Det var mäkta imponerade på mitt CV, och gav mig massa plus i kanten att jag har såpass bra bakgrund med transportsbranschen och en speditörsutbildningen i bagaget. Frågan om jag skulle kunna tänka mig att jobba i sommar ställdes bland det första, och svaret var inte svårare än så, självklart blev det ett klingande JA! Tryggheten om ett sommarjobb efter examen gav mig en riktig morot. Även om vi inte ens har kommit till 2016 än, så vet jag att nu är det dags att samla kött på benen. DHL kommer att utveckla mig, och jag kommer njuta varje minut. Lyckan är fantastisk!   

Iochmed examen och 25årsdag nästa år sitter jag redan nu och smider planer. Det gäller att vara ute i god tid. Sommarjobbet kommer inte att börja förän vid midsommar, och examen är i slutet på maj. Detta resulterar till att min 25års resa kommer att flyttas fram. Jag ville ju gärna åka över födelsedagen, men man kan inte få allt. Jag försöker få Stoffe att hålla med om samma grej, och hittills har det funkat. Vi ska bara komma överens om vart och hur länge. Minst två veckor då jag har tre veckors ledigt. Ända chansen till gemensam semester nästa år. Vi kommer nog se till att jobba hela sommaren, se till att jag får fast jobb någonstans, och dra en resa på höst/vinterkanten sen. Men eftersom man bara fyller 25 år en gång så ska det firas med bravur. Så ja, resa blir det kombinerat med examen, och festen får bli på sommaren. Kanoners enligt mig.   

Nu tänkte jag nog få Stoffe att lämna datorn lite. Våran tv har gått sönder så vi kan inte titta på något progam på tvn utan vi måste försöka komma överens om någon film vi kan se tillsammans. Kan bli svårt kan jag meddela   

Men det är fredag, och helg så vi ska inte deppa för det.

Ha en fortsatt trevlig kväll!