Idag var inte tanken att jag skulle stanna hemma ifrån skolan, men jag kände mig riktigt krasslig imorse och jag ville inte riktigt äventyra min kropp såpass mycket, så jag fick allt ta och stanna i sängen ett par timmar extra och bara strosa runt i joggingbyxor och smutsigt hår hela dagen. Det kan inte alltid bli som man har tänkt det, men såhär fick det bli idag. Jag tror krafterna tog helt slut igår på jobb. Jag är inte riktigt van vid att börja jobba klockan 07:00 längre, och förkyldningen log redan och skavde mer eller mindre, och imorse så var det ingen rolig start. Men nu är denna dagen snart gjord ändå, och jag får väl klappa mig själv på axeln att jag fått pluggat en del iallafall och fått översikt över det jag missar i skolan. Back on friday again helt enkelt. Imorgon är det jobb igen som gäller. I helgen däremot, då ska jag allt flyta med, ta sovmorgon och bara vara. Jag tror både jag och sambon vill det, och man får faktiskt göra det lite då och då också.   

Tur som det är har jag inte sett till att träna så mycket denna veckan. Tråkigt, men att vara sjuk och träna har fått sina konsekvenser hos andra innan, och då hoppar jag gärna det faktiskt. Jag tar nya krafter nästa vecka. Börjar faktiskt måndagen med ett PT pass. Jag ångrar mig redan lite för jag vet hur det gick förra gången. Träningsvärk ut i fingertopparna i flera dagar, men dom säger ju att då har man fått ut något vettigt om inte annat. Så det ser jag framemot. Träningen vill säga, inte träningsvärken!   

Det cirkulerar en himla massa artiklar, budskap och information om flyktingkaoset i Europa. Alla har sina olika åsikter och det ska man ha. På det sättet kommer man fram till en lösning på ett eller annat sätt inom en längre tid. Jag har valt att inte kommentera något av det, och försöka att bara spåna igenom vissa texter som skrivs på Aftonbladet, eller någon artikel på Facebook. Det är hemskt det som händer, och visst är man öppen och hjälpsam i dessa tider. Att komma ifrån ett krig till frihet och värme är ett glädjande besked för många. Men det är lite ledsamt att man inte tar hand om dom som har det svårt, som redan är i Sverige, först. Så därför blir det punkt på detta, och jag hoppas allt löser sig på ett eller annat sätt inom inte allt för lång tid. Alla har rätt att ha det bra oavsett.   

Nu tänkte jag fortsätta plugga för snart kommer Stoffe hem, och då blir det middag. Hör redan hur magen skriker efter mat, och ändå var det max två timmar sedan jag åt lunchen. Hehe. 

Ha en fortsatt strålande onsdag!