Kan man få för mycket att göra? Eller kan man ha för mycket att göra från något man tycker om?

Jag tänkte att efter i somras, så skulle scoutlivet bli lite roligare med en hel del aktiviteter att göra. Men efter jul så kom smällen. Det mesta blev som ett måste. Precis en sådan känsla jag inte ville ha. Scouting, det är ju liksom mitt liv. Min vardag. Min kärlek. Men tydligen kan det bli för mycket.

Tråkigt, men tur nog börjar det mesta att bli klart inför sommarsemestern. Alla arrangemang är gjorda då, förutom sommarlägret, så då kan jag i stort sett slappna av. Jag har bestämt mig att ta en kort paus.

En paus behöver inte betyda allt. Och framförallt inte forever. Men när jag flyttat ner till Helsingborg, så blir det lugnare. Något arrangemang på helgen då och då. Ledarhjälp på Stoffes kår. Annars så blir det lugnt. Jag vill komma tillbaka till lyckan av scouting. Kanske efter julen. Jag sätter inget mål. Det får ta den tid det tar.

Then I Will Be Prepared Again