Så sant som det är sagt. Imorgon förmiddag går färden upp till mitt fantastiska Göteborg. Jag har nog aldrig haft sådan här hemlängtan på ett bra tag, och det känns så bra att få komma hem. Bara tanken av att möta spårvagnarna, de blå bussarna, havslukten, panikslagna människor i Nordstan och min familj å vänner, gör det värt att skippa sovmorgonen för att köra uppåt. Jag känner att en lugn och rofylld helg med nära och kära behövs i dessa tider som är nu, för som jag skrev senast är motivationen rätt så låg, och vad passar då inte bäst med att ladda upp batterierna som mest, där jag känner mig som lugnast? Och jag kan inte säga annat än att Göteborg, fy sjutton vad jag kommer njuta av dig!

Största anledningen till att vi åker upp just imon är ju för att lillasyster tar studenten. Tänk vad tiden går fort! Imorgon är det exakt 5 år sedan det var min tur, och nu ska det bli fantastiskt att se lillasyster slänga sig ut i det vuxna livet. Som hon kämpat för att komma ända fram. Jag får gåshud när jag bara tänker på det hur roligt det kommer bli imon. Dock hoppas jag regnet håller sig långt ifrån Göteborg, framförallt Partille. Kan inte riktigt påstå att jag är så sugen på regn, men kan meddela att paraplyt är väl nerpackat och nära till hands imorgon om det så skulle behövas   

Om vi skulle återgå till förra veckans firande, av just examen för Stoffe, så var han mer än nöjd. En godkänd ingenjörsutbilding och en härlig kväll tillsammans med hans familj på restaurangen Kol inne i stan. Även om det var en överraskning att möta upp dom där, så var den perfekt för honom. Det var en trevlig middag och senare fick han som han ville, chips i soffan med joggingbyxor. Vad ska man säga liksom?   

Annars rullar det på. Maj blir juni på måndag, och nedräkningen till examen börjar på riktigt. 16 dagar från och med den 1 juni, och jag kan säga att jag längtar. Som jag längtar! Det är inte längtan att lämna klassen, utan längtan att slippa plugga ett tag. För de senaste veckorna har varit brutala, and it still are. Så den 10 juni, när sista tentan är gjord, då kan de mesta av bördan falla ner från axlarna. Och jag kommer känna mig som en prinsessa. Jag kan iallafall sova som en! Att lämna klassen känns dock lite jobbigt för nu har vi blivit en härligt grupp. Vi skrattar, vi gråter, vi tjoar, vi skriker men framförallt, vi har roligt. Kan ju säga att turen är ju att de flesta bor ju här i stan, så det blir inte svårt att få träffa någon efterhand, vilket känns bra! 

Nää, nu får jag nog runda av. Kvällen ska börja, plugget tas det en paus ifrån resten av kvällen och soffan kallar. Bättre kan det nog inte bli!   

Fortsatt trevlig kväll!   

Kan ju inget annat än att säga att vårens alla blommor är ju bara så fantastiska!  

Nöjd nyexaminerad pojkvän och en väldigt stolt flickvän <3

Helgen började med en fin start. Min fina vän Alvina kom på snabbvisit. Så lång tid som går mellan våra träffar så blir de så himla mysiga och bra när vi väl ses. Munnen går i ett, och kärleken bara sprutar. Älskade Alvina <3

Japan närmar sig med stormsteg och all diverse packning ska börja införskaffas. Vi båda behövde framförallt ett par riktiga skor inför vandringar och dylikt, så vi fick äntligen köpt ett par så vi kunde gå in dom. Like twins i princip. Stoffe fick även ett liggunderlag, och vi inhandlade även ett tält som måste testas innan avresa. Ibland är det bra med sparade pengar och bidrag   

Fantastiskt fina Rhododrendron hittade jag påvägen hem från skolan!

De säger att man blir som man umgås, så älskling, vad är din tanke? ;)

Just nu har Sofia en fantastisk tävling.

Se till att få en lott du med och var med å tävla om något av nedanstående smycken   

Kopiera texten för att komma direkt till Sofia och tävlingen: http://bian.bloggplatsen.se/2015/05/25/11105200-smycketavling/

Jag hade gärna velat vinna nr 3 å 6   

Jag har tänkt att skriva något här hur länge som helst, och när tiden väl fanns så undrade jag mer vad jag skulle säga? Har jag ett tråkigt liv då? Inget roligt att dela med mig? Det kan jag väl inte riktigt påstå. Den senaste veckan har varit riktigt jobbig. Framförallt i skolan. Motivationen är som bortblåst, koncentrationen är bortglömd och jag önskar helst ibland att bara få sova igenom dagarna. Jag vet inte riktigt vad som har hänt. Kan tänka mig att vädret har varit lite fram och tillbaka det senaste som även gjort humöret rätt så svajigt. Även om man tror att 14 timmars sömn på helgerna ska göra det bättre, fungerar tyvärr inte. Tvärtom faktiskt, jag blir desto tröttare. Men men. Vi får allt önska oss lite bättre väder, så man får på sig lite ljusare kläder. Ibland kan jag känna att vinterjackan kan tas på bara för att. När jag cyklar till skolan, och det regnar har jag lärt mig att ha svarta byxor. Vattendropparna syns mindre då. Och just svarta byxorna vill jag gärna börja undvika när sommaren sakta men säkert närmar sig. 

Mer tänkte jag inte förklara läget. För idag är det dags att lägga tiden på min fantastiska pojkvän och sambo. Två års pluggande är klart och för tillfället sitter han i skolan och redovisar sitt examensarbete. Solen var på hugget i morse, men nu är den desto mer bortgömd. Jag hoppas dock den tittar fram igen under dagen. Tråkigt nog fick inte familj eller vänner medverka på själva redovisningen, så för mig blir det plugg fram till lunch, och sen drar jag mig ner mot skolan tillsammans med Maarit och Milton. Maarits man går i samma klass och är även god vän med Stoffe, så vi tänkte sällskapa ner när det är dags för att oss att bli insläppta och ta del av deras examen. 

Kvällen är fortfarande en överraskning. Stoffe själv hade gärna legat hemma i soffan och käkat chips, men icke tänkte jag. Han har börjat ana ugglor i mossen vad som kommer att hända, men jag tror iallafall han blir nöjd med både dagen och kvällen oavsett om han vet eller inte. Jag tror det blir en fantastisk dag och kväll!   

Ha en trevlig fredag, och en fantastisk helg!   

Den här förträffligt snygga pojkvännen lämnade jag av i skolan imorses. Nyrakad, nyklippt och även nyinköpt kavaj dagen till ära. Jag är så stolt över dig älskling.